Året på Gården

På denna sida kommer jag med lite bilder, och tillhörande text, att ge er besökare på hemsidan en inblick i några av årets aktiviteter på gården.  

 

Fylla vedboden

Vi har en gemensam vedhantering för föräldrarnas hus på gården, och det som min systers familj bor i lite längre upp i byn. En årlig aktivitet på våren kopplat till detta, innan den nya veden kan kapas och spräckas, är att köra in den ved som inte har gått åt under vintern.

Årets lilla projekt genomfördes i söndags, i strålande vårväder. Ett antal traktorer, en vagn, ett transportband och flertalet av familjens medlemmar krävs för att klara av detta "beting" på en dag !

P1011580 P1011586

 

P1011578

 

Spridning av konstgödsel

Jag driver mitt jordbruk konventionellt, dvs inte ekologiskt. 

Detta beror på flera saker, varav en är att jag då djuren vistas mycket utomhus även på vinternt, inte får ihop tillräckligt med gödsel att kunna sprida på åkrarna.

Under de båda senaste dagarna så har jag spridit konstgödsel på de åkrar där jag antingen skall skörda hö i sommar (så kallad vall), eller havre till hösten. 
 
Gödning är en av mina enskilt största utgifter under året. För en storsäck som på bilden, vilken väger 750 kg, har jag i år betalt 3600 kr, inklusive moms. 

Både med tanke på priset, men också av miljöhänsyn, så sprider vi i Sverige idag inte alls lika mycket konstgödsel som för 20-30 år sedan. Och på betesmark så är det numer förbjudet.

 

 

Arbete i skogen

Det har varit en hög aktivitetsnivå i skogen på gården under senare år, vilket började med stormarna "Gudrun" och "Per" 2005 & 2007.

P1011581 (2)
I vinter så har dels Södra genomfört en mindre slutavverkning av några mindre bestånd av äldre skog som fanns kvar runt våra "Gudrun hyggen".
 
Själv har jag gjort en förstagallring av vårt bästa yngre granbestånd. Resultatet blev främst hushållsved, men det har också blivit en trave med massaved, som ni kan se på bilden.

Om några veckor så kommer det sedan hem lite skogsplantor, och innan maj månad är slut så hoppas jag också att jag har hunnit med att röja en plantering där björkslyt nu håller på att kväva de planterade granarna. 

 

 

 

 

 

Betes och tjursläpp

När korna märker att gräset börjar grönska efter vintern så blir de otåliga, och vill få komma ut på bete. I år så kommer gårdens dryga 50  nötkreatur att delas upp i 6 olika betesgrupper. Detta både för att få alla områden betade, men också för att kunna få till den önskade kombinationen av kor och kvigor, med tjurar som skall betäcka. I 4 av de 6 grupperna så kommer det att finnas avelstjurar (3 HF och 1 HC).

Till de större betena vilka ligger närmare gården kan djuren drivas gående, men till de lite mindre och lite längre bort, så handar det om att transportera dom i vagn efter traktorn. 

Tjurarna kör jag normalt alltid i traktorkärra ut till betet. Och de släpps så att första HF kalven föds runt den 20 feb, och första HC kalven runt den 10 mars.

P1011586P1011595

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vårbruk - sådd

Sista steget i vårbruket är att så. Sådd som en tjänst köper jag sedan några år in från Hans Nilsson-Green. Han äger tillsammans med sin bror en så kallad Rapid såmaskin som både kan harva, sprida gödning, så säd, så gräsfrö samt välta marken i ett och samma arbetsmoment.  

Innan sådd så har jag först plöjt åkern på hösten, harvat den 3-4 gånger på våren, och siste men inte minst plockat sten, något vi Småländska bönder är ganska bra på.... Det har också körts ut gödsel. Det jag sår är främst havre, men på senare år allt mer korn.

Normalt så odlar jag spannmål på åkrarna under 2 år, innan de blir vallar igen, där hö kan skördas under 4-5 år innan det är dax att plöja upp dom igen, osv.

P1011599P1011601

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vedhuggning

Efter att först ha kapat den lite klenare veden mha av en tradtionell vedkap, så hyrde vi för första gången i år in en så kallad vedprocessor för att kapa och klyva de grövre stockarna. Och detta var säkert inte sista gången, för det gick riktigt bra, och det sparade nog in upp till 80% av den tid som normalt har gått åt. 

Nu har vi en vedhög, vilken nu skall torka över sommaren, som bör räcka i drygt 1 år till de två hushållen.

P1011607P1011608

 Midsommar

Sedan drygt 50 år tillbaks i tiden så finns en tradition att byarna Hollstorp och Skir har ett gemensamt midsommarfirande, och sedan många år så hålls detta nu på Midsommardagens eftermiddag. Varannat år är vi i Hollstorp, och där har det också blivit så sedan ett 20-tal år att vi alltid är hemma hos oss på Hagalund. 

P1011632
I var det ett sådant år, vilket börjar med att man 
P1011635kl 08.00 på Midsommardagens morgon får ta med sig traktor, vagn och motorsåg ut i skogen för att hugga ner löv. Sedan kläs och reses midsommarstången var efter det är dags för en snabb lunch, innan gästerna kommer. 
 
 
I år dök det trots lite mulet väder med regnet hängande i luften upp drygt 50 personer. För "stadsbarnen" så kunde kor, hästar, höns och 1 kanin visas upp !
 
 
 
 
Höskörd
 
Begreppet "höskörd" används fortfarande ofta för att benämna arbetet under sommarhalvåret med att skörda grovfoder att ge till nötkreatur och hästar under vinterhalvåret. Så mycket traditionellt torkat hö bärgas dock inte idag, utan det handlar oftare om gräs som ensliseras eller plastas på något sätt. 
 
Hos oss på Hagalund så innefattaP1011653r ordet "höskörd" egentligen fyra olika skördar.
 
 
1) En (1:a) skörd runt den 10 juni av de bästa vallarna.  Gräset får torka i ca 2 dygn, och pressas och plastas sedan i storbalar som ett lite torrare ensilage. Detta foder, med det bästa näringsvärdet, används till ungdjur och till kor efter att de har kalvat.
 
2) En nästa skörd runt den 20 juni. Detta gräs får torka ca 3 dygn, innan det pressas och plastas som "hösilage". Vissa av dessa balar säljer jag till hästägare i närheten.
 
3) Veckan efter midsommar så brukar vi skörda traditionellt torrt hö i småbalar på ett par tre hektar. Detta hö används till de hästar som finns på gården, men är också praktiskt att  tex fodra med till kor som finns i kalvningsboxar.
P1011649
4) Ca 8 veckor efter 1:a skörden så tar jag till slut en 2:a skörd på de åkrar där en första skörd togs i början av juni. Detta gräs får torka 1-2 dygn, och pressas och plastas sedan i storbalar. Detta foder används typiskt till korna fram till kalvning. 
 P1011662
Maskiner till att slå gräset, att vända det och att stränglägga har jag sjäv, liksom en äldre press för småbalar.
 
Däremot så tar vi hjälp av Sjödahls maskinstation i Ingelstad med att pressa och plasta storbalar.

 
 
 
 
Ny eluppvärmd vattenkopp 
 
 
När man som vi håller djuren utomhus även vintertid, så är vattenförsörjningen ett mycket viktigt område för att få en rationell och välfungerade drift.
 
Det finns sedan tidigare två nedgrävda vattenkoppar ute i vinterfållorna, men nu behövde ytterligare en bli installerad i fållanP1011686 med den stora ligghallen, där korna brukar stängas in i samband med kalvning. 
 
Arbetet började i solsken innan den första snön hade kommit. Det behöver dras både vattenledning och jordkabel ut till platsen där vattenkoppen skall stå. Som en del av vattensystemet så finns det på en ytterväg i ladugården också en temperaturgivare, som styr när strömmen skall kopplas på till de olika vattenkopparna placerade i olika hagar runt ladugården. 
 
P1011688För att inte vatten- ledningen mellan ladugård och vattenkopp skall behöva vara el-uppvärmd, så behöver den grävas ner på frostfritt djup. I röret under vattenkoppen placeras sedan en transformator, som i sin tur ansluts till värmeelementet i vattenkoppen. 

P1011694
Den första snön hade hunnit att falla när det var dags att avsluta projektet. Ett lass bärlager lades ut och packades runt området där koppen nu står.  
 
Och så var det hela klart, och med hjälp av den första kon så kunde vi verifiera att det hela fungerade. Den här typen av vattenkoppar som det nu finns tre exemplar av är jag mycket nöjd med. De fryser aldrig, och är också mycket tåliga för djurens försök att kanske klia sig eller på annat sätt trycka sig mot koppen.