På denna sida kommer jag med lite bilder, och tillhörande text, att ge er besökare på hemsidan en inblick i några av årets aktiviteter på gården.
Spridning av konstgödsel
Jag driver mitt jordbruk konventionellt, dvs inte ekologiskt.
Detta beror på flera saker, varav en är att jag då djuren vistas mycket utomhus även på vinternt, inte får ihop tillräckligt med gödsel att kunna sprida på åkrarna.
Under de båda senaste dagarna så har jag spridit konstgödsel på de åkrar där jag antingen skall skörda hö i sommar (så kallad vall), eller havre till hösten.
Gödning är en av mina enskilt största utgifter under året. För en storsäck som på bilden, vilken väger 750 kg, har jag i år betalt 3600 kr, inklusive moms.
Både med tanke på priset, men också av miljöhänsyn, så sprider vi i Sverige idag inte alls lika mycket konstgödsel som för 20-30 år sedan. Och på betesmark så är det numer förbjudet.
Betes och tjursläpp
När korna märker att gräset börjar grönska efter vintern så blir de otåliga, och vill få komma ut på bete. I år så kommer gårdens dryga 50 nötkreatur att delas upp i 6 olika betesgrupper. Detta både för att få alla områden betade, men också för att kunna få till den önskade kombinationen av kor och kvigor, med tjurar som skall betäcka. I 4 av de 6 grupperna så kommer det att finnas avelstjurar (3 HF och 1 HC).
Till de större betena vilka ligger närmare gården kan djuren drivas gående, men till de lite mindre och lite längre bort, så handar det om att transportera dom i vagn efter traktorn.
Tjurarna kör jag normalt alltid i traktorkärra ut till betet. Och de släpps så att första HF kalven föds runt den 20 feb, och första HC kalven runt den 10 mars.
Vårbruk - sådd
Sista steget i vårbruket är att så. Sådd som en tjänst köper jag sedan några år in från Hans Nilsson-Green. Han äger tillsammans med sin bror en så kallad Rapid såmaskin som både kan harva, sprida gödning, så säd, så gräsfrö samt välta marken i ett och samma arbetsmoment.
Innan sådd så har jag först plöjt åkern på hösten, harvat den 3-4 gånger på våren, och siste men inte minst plockat sten, något vi Småländska bönder är ganska bra på.... Det har också körts ut gödsel. Det jag sår är främst havre, men på senare år allt mer korn.
Normalt så odlar jag spannmål på åkrarna under 2 år, innan de blir vallar igen, där hö kan skördas under 4-5 år innan det är dax att plöja upp dom igen, osv.
Vedhuggning
Efter att först ha kapat den lite klenare veden mha av en tradtionell vedkap, så hyrde vi för första gången i år in en så kallad vedprocessor för att kapa och klyva de grövre stockarna. Och detta var säkert inte sista gången, för det gick riktigt bra, och det sparade nog in upp till 80% av den tid som normalt har gått åt.
Nu har vi en vedhög, vilken nu skall torka över sommaren, som bör räcka i drygt 1 år till de två hushållen.
Höskörd
Begreppet "höskörd" används fortfarande ofta för att benämna arbetet under sommarhalvåret med att skörda grovfoder att ge till nötkreatur och hästar under vinterhalvåret. Så mycket traditionellt torkat hö bärgas dock inte idag, utan det handlar oftare om gräs som ensliseras eller plastas på något sätt.
Hos oss på Hagalund så innefatta
r ordet "höskörd" egentligen fyra olika skördar.
1) En (1:a) skörd runt den 10 juni av de bästa vallarna. Gräset får torka i ca 2 dygn, och pressas och plastas sedan i storbalar som ett lite torrare ensilage. Detta foder, med det bästa näringsvärdet, används till ungdjur och till kor efter att de har kalvat.
2) En nästa skörd runt den 20 juni. Detta gräs får torka ca 3 dygn, innan det pressas och plastas som "hösilage". Vissa av dessa balar säljer jag till hästägare i närheten.
3) Veckan efter midsommar så brukar vi skörda traditionellt torrt hö i småbalar på ett par tre hektar. Detta hö används till de hästar som finns på gården, men är också praktiskt att tex fodra med till kor som finns i kalvningsboxar.
4) Ca 8 veckor efter 1:a skörden så tar jag till slut en 2:a skörd på de åkrar där en första skörd togs i början av juni. Detta gräs får torka 1-2 dygn, och pressas och plastas sedan i storbalar. Detta foder används typiskt till korna fram till kalvning.
Maskiner till att slå gräset, att vända det och att stränglägga har jag sjäv, liksom en äldre press för småbalar.
Däremot så tar vi hjälp av Sjödahls maskinstation i Ingelstad med att pressa och plasta storbalar.